Tour de Crêpes

- Solskensflytt, solskenscykling och åskväder

Förvisso har det varit glest med text och bilder här på sistone men livet har ändå knatat på i stilla lunk såväl på som bredvid sadeln med både solsken och regn som följeslagare. Här följer en kort summering.

Träningsmässigt tog jag det lugnt från cyklingen i torsdags efter onsdagens tempocup där jag brände ut det jag hade i kroppen. Istället för cykel blev det ett dubbelpass styrka och löpning. Tog mer överkropp och mindre ben den gången av naturliga skäl. Löpningen kändes ovan men efter ett tag kom jag in i lunken. Riktigt pigg var jag inte så det blev bara en halvmil på löpbandet. Fredagen bjöd på vilodag från fysisk träning eller nja, det beror på hur man ser det. 

Flytthjälp har jag lovat att vara vid några tillfällen den här månaden. Fredagen var första "passet". Välorganiserad tillställning men en tämligen stadig mängd saker som skulle flyttas ändå. Och ni vet hur det är med flyttar - de drar alltid ut på tiden hur väl ordnade de än är. Det brukar vara rätt roligt när man sätter igång och får börja stöka runt och sen kanske på slutet när man börjar se slutresultatet resa sig som fågel Fenix ur askan och kaos övergår i någon form av ordning. Däremellan brukar det vara hemskt tungt och en smula enerverande. 

Ett av många lass, men vi hade i alla fall vackert väder

Som tur var det en av årets varmaste och finaste dagar. Det gjorde att vi slapp hyra täckt släp och att man kunde slänga ut saker på gräsmattan för att få överblick. Bara att packa bil och släpvagn fulla och köra i skytteltrafik. Välsignat skönt att ha hjälp av en f d lastbilschaufför när det ska packas, surras och backas. Bland annat fraktades två stora dubbelsängar och en bäddsoffa med rötter i underjorden där det är mycket varmt. Detta mot slutet när orken var på upphällningen efter förflyttning av ett mindre bibliotek och köksutrustning nästan i paritet med min egen. Vem sade att det var jobbigt att cykla och träna? Testa flyttintervaller vetja, särskilt i strålande sol. Var helt jäkla ledbruten efteråt. Kontinentalsängar är ett elände att förflytta. Bottnarna är lätta men flexidelarna är ett helvete rent ut sagt. Tunga, slankigt halkiga utan styrsel och därtill rätt ömtåliga då man inte kan gripa i dem hur som helst. 

Stor säng nummer två packad för transport ut i skogen

I helgen var det dags för distanscykling igen i regi av Bernt som var banläggare till Lammhultcyklisternas lördagscykling den här gången. Själv var jag för ovanlighetens skull i god tid till samlingen vid simhallen innan men blev där lite dyster. Var håller alla mina cykelvänner i "Sub8.30" hus? Några få var vi men knappast mangrant och nu närmar det sig start med stormsteg. Vi får väl se om det dyker upp några på kommande lördags "Uppvidingetrampet" med start och mål i Åseda. Vi var 23 i den ursprungliga gruppen men efter några avhopp och några byten av fartgrupper är vi nu färre och ihop har vi inte kört än. Verkar som vi får lita till individuell styrka mer än lagarbete. Bara att hoppas att vi är starka nog för det. 

 Bernts runda bar efter start av mot Gemla och Alvesta för att i princip följa gamla sträckningen av Helgasjön runt. Vi vek dock av mot Tolg och hägrande pannkakor när vi kom till vägskälet i Berg. Jag funderar fortfarande på att hårdlansera min idé om en uttalad "Tour de Crêpes". Vädret var vackert och det blåste tämligen friskt. 

Cykling och fika, det hänger ihop som...eh...eh...cykling å fika!

Efter gyllene sirapsfika cyklades det norrut mot Asa och vidare i stigningen upp mot Asaryd där några fick det tungt. Väl i Källreda delade gruppen på sig och vi var fyra som tog några extra motlut och lite högre fart över Stenkullabackarna och sen tillbaks mot Söraby via Varetorp. Blev bra fart och samarbete särskilt på slutet med övning av mjuka fina växlingar. Allt som allt en mycket bra cykeltur med trevligt sällskap, vackert väder, goda pannkakor och bra träning. 

Varför man tränar...

I söndags hade jag tänkt mig några timmars mountainbike. Den djärva planen var faktiskt att först köra den gemensamma träningen för att sen skarva på några timmar med egen lugn skogscykling för att få några mil i benen. Så blev det inte alls. Efter ett par nätter med usel sömn så var jag helt enkelt utmattad. Försov mig delvis och eftersom jag behövde dona med mountainbiken innan färd så var det knappt om tid. Bromsarna tjuter värre än...något som tjuter väldigt högt och behöver rengöras och kanske sandpappras lite. Och framväxeln som trilskades på cupen är inte fixad. Normalt ett jobb som tar någon minut men man kan vara säker att om det skall göras innan avfärd så spårar det ur direkt. 

Moder natur var emellertid på min sida och strax efter att jag beslutat att vända på mig och somna om så började regnet vräka ned så det dånade mot rutan för en stund. Ibland känns vissa beslut bara rätt. 

Igår kväll var det dags för traditionell måndagstur. Vädret som till en början såg ytterst vresigt ut och bjöd på lite muller i fjärran då och då lugnade sig framemot aftonen. Jag körde i frifartsgruppen eftersom jag behöver fart i benen både i största allmänhet och inför kommande högervarv runt sjön. Benen var inte alltför pigga och jag kände av knäna måste jag erkänna. Men det gick mer organiserat än vanligt kanske för att det var lite mindre hets i den konstellation som var aktuell. Mindre "tävlingslikt" format och mjukare växlingar. Benen kändes bättre mot slutet och jag vågade mig t o m på någon slags fartökning mot slutet, spurt vill jag nog inte kalla det, men ändå. Enligt cykeldatorer var det en av de snabbaste turerna överhuvudtaget. De cirka sju milen avklarades med ett snitt på 39,6 km/h. 

Dagen innebär mest att jag kommer ta en "geting" då det är dags för min spruta igen. Är inne i förstärkningsfasen av min hyposensibilisering mot getingstick. Tar nu en dos motsvarande ca 25 getingstick var sjätte vecka. Är immun vid det här laget men de sista åren av behandling är för att effekten skall bestå. Efter dagens besök på lasarettet blir det dock inte mycket tränat då jag vanligtvis blir väldigt trött efter sprutan. Hade tänkt att kanske köra något under lunchen nu som ett kort pass löpning. Men i samma stund som jag kom på det börjar regnet falla och knackar försynt på rutan som det ville komma in och umgås. Men det lockar lite ändå. 

/ J - gillar getingsirap à la Flamande

Jag bloggar, alltså är jag...

...i besittning av en dator med uppkoppling igen.

Nu uppkopplad i min nya bostad. Det är inte stort, men det är litet.  Ett rum och hm...knappt kokvrå. Det är en minispis i hallen faktiskt och den är så liten så man kan inte stå två där. Mycket intressant lösning. Återstår att se om det går att göra till ett hem också.

Före och efter bilder. Före allt - dvs innan ommålning

Det där med internet gick mycket smidigt trots vissa farhågor då jag för första gången stiftar bekantskap med Comhem som väl inte har det det bästa ryktet när det gäller funktion och kundservice. Med efter att pluggat i sladden så spann det på värre än en katt. Eller njae, en sladd är det väl inte - snarare en skog av dem. Blir några med en dator, extern hårddisk, modem, digitalbox, stereo, tv och dvd samt ett par lampor. Alla vill matas med ström och alla vill kramas tillsammans. Ormboet är enormt!

Värre var det med TV:n. Först efter tre samtal till varav ett avbrutet i telefonkö då telefonen dog och 45min senare fick jag mina kanaler. Lusten att använda dem lyste däremot med sin frånvaro. Konstaterade att någon cykel inte fanns att titta på för stunden, såg en stund UFC och stängde av. Men elektroniken fungerade. 

Förre hyresgästens enda inventarier. Kallt, litet och fult

Nymålat är det i alla fall. Det föregående skicket var bedrövligt med flagnande färg på dörrposterna, garderobsdörrar på trekvart och hål i väggarna. Dessutom inrökt patina i badrummet. Nu är det mesta fixat utom fönstret. Det är från 60-talet någon gång och går inte att byta för stunden tydligen. Kallraset från fönstret släpper förvisso in frisk luft men å andra sidan får jag nästan ha en filt över knäna när jag sitter vid datorn det går nämligen inte att stänga helt hur man än bär sig åt. Min trogna eltejp fungerar som tillfällig tätning.

Ett första steg - färg, eller snarare vitt!

Hur man än möblerar så blir det för trångt när man har ett rum och det är litet. När stereo, dator, TV och en soffa är på plats är det redan på gränsen. En sovplats är också bra att ha och  CD-samlingen är ett måste och de kräver hyllor. Sen var det kokbokssamlingen - de andra böckerna kan jag i princip glömma. Finns inte utrymme för några utsvävningar iform av många bokhyllor men en dubbel-Ivar har jag klämt in. Sen hade jag visst en stereo till datorn också som inte heller den får plats. Och växter tar plats. Det är inte en dans på rosor att flytta från ett relativt stort hus till en yttepytteliten lägenhet eller det kanske är just vad det är - taggigt och jävligt.

Ska det någonsin bli något av allt detta?

Och sen de stora frågorna - cykel och knivförvaring! :-) Någonstans, troligen i ett överlastat förråd skall det organiseras så jag får in minst tre cyklar, några par extrahjul, ett antal kompletta set träningskläder för cykel och löpning, ett mekställ och verktyg. Detta utöver de vanliga förrådsprylarna som en mängd kökssaker och porslin som blev över, några extrastolar, överblivna handdukar och sänglinne, friluftsprylar och förstås alla tomkartonger. Sen skall över 100 fällknivar och diverse andra vassa föremål inte bara förvaras i lägenheten utan gärna finnas synliga och åtkomliga. Hyllor skall eftersökas idag. Det finns ju trots allt ett par kvadratmeter vägg ledig. 

Det kan också i förbifarten noteras att det är ett hårt jobb att flytta. Lyckades skära upp foten på något och blöda ned halva golvet i går natt utan att jag märkte det. Bara att skrubba igen. Och handen ser ut så här efter att med dålig skruvmejsel ha dragit fast lite bordsben:

Eltejp kan användas till allt inklusive som bandage!

Småplock återstår som alltid men det börjar likna ett hem. Väsentligheter som kaffemaskin och dator fungerar, en kaktus står i fönstret, en soluppgångstavla på väggen och stereon är inkopplad. Badrumsgolvet luktar grönsåpa och  inflyttningspresenter ska avnjutas i form av en chokladtårta i kylen och en flaska whisky som häckar på skrivbordet. 

Utanför fönstret tar vintern ny fart men trots det funderar jag på om det inte är dags att cykla en tur snart.

/ J - bobyggaren

(PS återkommer med "efterbilder" DS)