Cuben som ville bli cykel del 4

- Sagan som inte slutar

Nu är det bevisat - man skall inte bygga cyklar av klossar. Något jag borde lärt mig redan i förskolan! Kuber blir uppenbarligen inte särskilt hållbara velocipeder. Tyvärr blir det därmed ytterligare ett kapitel i sagan om cuben som ville bli cykel. En bok som jag hoppades var färdigskriven. Snipp snapp snut och så var sagan slut, my ass. 

Trött blir man av allt jäkla krångel det för med sig. Jag som bara skulle byta drivlina efter det att jag trampat av kedjan. Nya prylar hade precis anlänt från Wiggle och jag såg verkligen fram emot att få pröva dem i Fyllerydsskogen. Som vanligt passar man på att rengöra cykeln och vad skådar mitt öga.

Det kom ett paket...

Svingen är av! Kedjestaget har fått sig ett streck där det inte skall var ett. Liknar metallutmattning i mina ögon eftersom snittet är så rent och snyggt.

Men för h-e! Så skall det inte se ut

Det är illa nog på en cykel oavsett omständigheter men i det här fallet gör det mig faktiskt förbannad. Förra året var ett katastrofcykelår för mig och skogsmaskinen rullade knappt alls. I år har fokus varit riktat mot landsväg och jag har totalt inklusive veckan i Pershyttan kört 14 turer på cykeln den här säsongen. Som ni förstår blir det inte många kilometer och timmar totalt. Lägg därtill att jag enbart kör XC och vare sig dånar nedför AM-leder eller Downhill-banor. Sen bör nämnas att ramjäkeln är enbart tre år gammal eftersom den är en "garantiram" eftersom originalet också sprack. Då i en svetsfog vid sadeln. Om det kan man läsa här!

Nu återstår att se hur det här ärendet hanteras. Som vanligt är Sivert på Häggs fantastisk att ha och göra med. Svarade i telefon fast han befann sig på semester. Ett kort samtal senare är bilder på väg och de skall vidarebefordras till den nordiska agenturen i Danmark. Något som gör mig en smula nervös då de drog ut på tiden rejält förra gången. Cube var snabba med att godkänna reklamationen den gången men utbytesramen fastnade i vårt södra grannland ett rejält tag. Jag vill verkligen inte se en upprepning av den historien. Det sägs att avståndet mellan Lund och Malmö är avståndet runt jorden minus en mil. Undrar hur långt det är över sundet?

Ironiskt nog kom närmsta grannen över och pratade cykel när jag stod och mekade. Han önskade köpråd inför stundande MTB-köp då han har stuga i Härjedalen och där finns mycket fin fjällcykling. Mitt första råd blev - Köp vad du vill men inte en Cube. 

Stay tuned for more news. The Cubechannel  is back. 

/ J - inte kubist

Däckad

- Uppblåst garanti

Jag skrev härförleden om en vurpa jag råkade ut för vilken bland annat resulterade i en punktering. Eller snarare så var det nog ett olyckligt sammanträffande av en omkullkörning och senare upptäckten av ett platt däck vilket innebar en ofrivillig joggingtur från Sandsbro tillbaks till stan. 

Däcket var snart ett år gammalt och har körts tämligen hårt på. Framför allt transportcykling men även något träningspass i risigt väder. Det var därför dags att pröva garantin. Enligt Continental skulle däcket och den punkterade slangen ersättas kostnadsfritt om det gick sönder inom ett år. Detta förutsatt att ingen åverkan gjorts i stil med att snitta upp däcken med kniv eller att det var totalt blankslitet. Ingetdera var aktuellt i det här fallet. Jag lyckades till och med hitta kvittot och klistermärket jag sparat bara utifallatt. 

Det blev en snabb och smidig affär med den alltid lika eminent trevliga personalen på Rydhs cykel & sport. En snabb okulärbesiktning och fem minuter senare hade jag nytt däck och slang. Tänk om alla garantiärenden kunde gå lika smidigt! Nu återstår bara att slänga på det igen. 

Lysande garanti - Continental contact

Undrar om Continental hade räknat med att svenska kommuner sandar med nålvasst stensplitter när de kom på den här garantin?

/ J - regummerad

Klonk

Ytterligare ett kapitel om Kuben som ville bli cykel håller på att skriva sig själv. Det har snart gått ett år sen garantiärendet och saker krånglar fortfarande.

Det nuvarande problemet kan väl enklast sammanfattas med följande illustration:

Klonk!

När man cyklar: klonk, klonk, klonk, klonk, klonk, klonk, klonk

Och jag vill ju bara ha:

inget klonk!

Ska det vara så omöjligt?

...återkommer i ärendet. 

/ J - undrande

Jag är inte bitter...

- Eller visst fan är jag det!

Nu blir det mycket svordomar, eder och kraftuttryck av olika slag ett tag. Håll för ögonen eller läs mellan raderna om det känns bättre. Jag behöver avreagera mig. Frustration som ligger och pyr riskerar att åstadkomma härdsmälta. Sitter här och tittar ut på det vackra vädret och väser mellan sammanbitna tänder och nästan hoppar på stolen. 

Idag är det onsdag, torgdag och solen skiner från blå himmel och aftonen bjuder på premiär på årets Mountainbikecup som går av stapeln på Henriks eminenta bana ute i Holstorp. Det är bara ett litet aber - jag kommer inte kunna köra. Det är något som fattas mig. En cykel!! Helvetes jävla förbannade skit! 

Det verkar vara ofantligt svårt att få ett par metallbitar transporterade från en fabrik i Tyskland via Danmark till Sverige. Faktum är att det nu med stormsteg närmar sig TRE månader som detta projekt har tagit i anspråk! Mycket märkligt, som jag tidigare skrivit har jag under den tiden bland annat hunnit beställa knivar från Kina och USA som anlänt utan problem. Vad är så in i helvete svårt med logistik rörande just runda metallbitar till cyklar? Tyckte att jag var ute i god tid när det stod klart att jag skulle få ny ram på garantin och lämnade in cykeln första februari för överflyttning och montering av komponenter på den nya ramen. Inte kunde jag väl då ana att allt skulle stupa på ett par små bussningar? Ja och för all del att det var tvunget att byta bromsslangar då dragningen är ny och de gamla därmed för korta, att vevlagret har annan standard och att infästningen till bromsoken är ändrade så det var tvunget att monteras en ny och större bromsskiva bak. Men allt det gick att ordna men inte de f-b bussningarna. 

Nu missar jag alltså premiären av mtb-cupen helt vilket kanske är lika bra då jag inte av ovanstående skäl kunnat köra en enda meter i skogen i år. Men benen känner sig raska efter en välbehövlig vilodag igår och formen är på uppåtgående efter relativt många mil på vinter- och vårvägar. Det kändes bra i snabbgruppen under "Måndagsturen" i veckan och starkare har jag blivit. Såg verkligen fram emot att få testa mig själv och cykeln på den bitvis tekniska banan ikväll. 

Blir ytterligare en vilodag och jag får delta som publik istället. Återkommer med lite bilder och någon liten text kring evenemanget tror jag. Imorgon blir det styrka och intervallpass på löpbandet efter det. En vecka kvar till Växjöloppet om det nu inte också skiter sig. Man kan aldrig så noga veta. Tänkte i alla fall jogga igenom banan på söndag som generalrepetition. 

Ska fan gå och tatuera en cykel nu.... 

/ J - ser inte skogen för alla cyklar

Rambrott, utbrott, avbrott

- En berättelse om en sprucken ram, garantier och betydelsen av att ha en bra cykelhandlare.

Det finns saker man som cyklist inte vill upptäcka under annars roliga och bra cykel-turer. Gnisslande kedjor, pyspunkor, skavsår i häcken, att man glömt fikapengar och...

...det här är definitivt en av de saker som toppar listan!

Helvetesgapet

För att göra en tämligen lång historia något kortare så hittades sprickan under ”älgajakta” för en månad sen.

Fikapaus under Älgajakta

Eftersom det rör sig om en rätt lång tur så var jag en bit ut i bushen när upptäckten gjordes. Gänget hade stannat för att fixa en punktering och jag passade på att kolla cykeln när jag ändå stod och hängde över ramen. Tyckte att min cykel ”klonkade” när jag kände på den som om det var något som satt löst. Efter att ha undersökt de vanligaste felkällorna som pedaler, sadel, snabbkopplingar, hjul- och styrlager etc  kunde konstateras att lagren till infästningen av bakdämparen var slut. Surt som fan att upptäcka det men det är ändå slitagedelar det handlar om. Har inte bytt lager i länkaget på de tre år jag haft cykeln så det var ändå dags.

Rundan var bitvis rätt skitig och min vita cykel såg ut som den led av fläcktyfus med alla lerfläckar. Torkade av den med handsken när jag gick igenom hojen och det var då jag såg att en av fläckarna inte försvann. Såg bokstavligen ut som om min cykel blödde då svart sörja av fett/vatten sipprade ut från sadelstolpsröret och ut över lacken. Torkade av igen och lika snabbt var det tillbaks. F-n också var tanken som for genom mitt huvud. Efter att bänt lite var det bara att konstatera att det där inte var smuts utan en tydlig spricka ovanför en svetsfog och den inte varit där tidigare när jag tvättat cykeln dagen innan.

Blödande cykel...

Det var inte mycket mer att göra än att fortsätta efter ett rejält utbrott. Sprickan som mätte ca 8-10mm vidgade sig under turen till att sträcka sig över hela svetsfogens bredd vilket omöjliggör några längre utflykter på den hojen. Så någon mtb-cykling är inte att tänka på så här på senhösten. Extra surt med tanke på att den sista deltävlingen i mtb-cupen, "Novemberkåsan", är på gång.

Tur i oturen att sprickan återfanns där den gjorde då det blir mycket svårt för tillverkaren att hävda att det åstadkommits genom yttre våld. Ingen vurpa i världen kan bidra till den skadan. Eftersom ramen är stor (20”) så har jag heller inte sadelstolpen i närheten av maxläge vilket syns på slitaget och kör med ett bra instick nedanför skarven där rören möts. Så inte heller det har bidragit. Troligtvis rör det sig om gammal hederlig metallutmattning orsakad av en något för het svetsfog som urlakat härdningen på metallen. Men det får någon med mer uttömmande metallurgiska kunskaper än jag avgöra. Har hört att Cube har fem års ramgaranti för den ursprungliga ägaren av cykeln. Det råkar vara jag och enligt kvittot är cykeln tre år gammal.

Efter telefonkontakt med den alltid lika eminente Sivert på Häggs där jag köpt cykeln så togs diverse bilder. Allt från en beskrivande helhetsbild (för att visa att cykeln inte blivit överbackad av en lastbil eller något), till detaljbilder på själva sprickan vilken syns tydligt. Försökte även illustrera nedstick på sadelstolpe så gott det nu går.

Efter bara några timmar fick jag respons och en önskan om att även få ramnummer. Fotade vad jag tyckte verkade vara ett ok nummer men som sen visade sig vara någon Europeisk normkod. Ned i mörk källare för att åter vända upp och ned på cykel och leta. Numret sitter instansat under själva vevlagerhylsan. Problemet är att det sen är övermålat med tjocka lager härdad pulverlack. Hållbart är det men att läsa något genom det är nästan omöjligt. Det går att ana att det står något om man lägger huvudet på sned och lyser med en ficklampa från sidan. Som tur var återfanns någon form av nummer på kvittot.

Jo, där under lacken skall finnas ett nummer

Det här hände för någon vecka sedan och i skrivande stund har det gått ytterligare ett par turer. Goda nyheter! Först ett mail från Häggs i Myresjö om att ny ram var på gång. Lite senare en telefonbekräftelse på att en ny syndigt svartanodiserad ram anlänt. Den borde funka någorlunda med min vita Reba. Min cykel var en "Limited edition" vilket i Cubes fall innebär mässcyklar med unik lack och spec. Den här var fullt xt-utrustad med vitlackerad ram och matchande dämpare. På den tiden var annars Reborna svarta.

Enda kruxet nu är att det måste dubbelkollas att befintligt vevlager samt styrlager passar den nya ramen. Det är inte säkert då det troligen är pressfit på den nya ramen vilket det inte är på den gamla.

To be continued...

/ J - för stunden utan alla hästar i stallet