I min cykelvärld är det blandad kompott för stunden. En hel del cykel blir det i TV-soffan så här i TdF-tider och något på sadeln. Jag försöker starta om igen för jag vet inte vilken gång i ordningen den här säsongen. De sista passen/turerna har körts på mtb i min ensamhet. Inte enbart för att jag känner för det utan för att mitt vevparti på landsvägscykeln rasade ihop härförleden. Men nu har jag i alla fall fått ett mail som hävdar att det beställda är skickat och överfört i postverkets ömma omsorg. Så det kan nog bli ordning på även den cykeln vad det lider.
De syns knappt men där framme står fyra tranor som senare
flög lågt och länge längs vägen
Men jag kan i alla fall cykla igen överhuvudtaget vilket är en framgång. Vigulantjakt.
Annars är Mtb-Sverige återigen mest upprörda över SCFs oerhörda inkompetens. De tycks ha satt i system att göra det så krångligt och omständligt att tävla på cykel som möjligt. Och går inte det kan man alltid försöka urholka startfältet på befintliga lopp genom att låta Långloppscupen krocka med SM-tävlingarna. Har svårt att tänka mig den kombinationen i något annat förbund. Tänk om svenska friidrottsförbundet skulle lägga SM samma helg som Finnkampen! Liknelsen är inte så långsökt som det kan verka. Bisarrt är vad det är.
I tisdagens "Home of Cyckling"* presenterade Roberto Vacchi hårda fakta från Specializeds vindtunnel för att rakade ben faktiskt är snabbare än ludna diton. Det är ju tråkigt för oss bepälsade varelser men bra nyheter för cykelmodefascister och vänner av tradition förstås.
Nu befinner jag mig inte direkt i den form att de ca 30 sekunder på fyra mil tempo det handlar om spelar någon större roll. Men ändå lite tänkvärt. Sen kan väl tilläggas att jag har semirakade vader i alla fall. Inte så mycket beroende på utseendepreferenser eller ens hastighet på cykel utan det är mer avhängigt några av mina andra intressen. Någonstans skall man ju pröva skärpan på en nyvässad kniv också. Och sättet som behåring avlägsnas på är en variant.
Enda problemet med att se på TV för stunden är att jag nästan måste skruva upp volymen till den gräns där grannarna börjar höra av sig. Det finns saker man inte vill höra från en doktor. Jag var på återbesök tidigare i veckan för att kolla hörseln efter mina öronproblem. Det väntade beskedet att den kraftigt försämrade hörseln beror på sviter efter inflammationerna och kommer att läka ut på några veckor förvandlades till "du har troligen Otoskleros" och en remiss till öronkirurgen. Inte roligt alls! Undersökningen utökades efter att audiologen hittade något som låter som en mordplats i "Morden i Midsomer" nämligen "Carhart notch"
Så just nu har jag nästan ingen hörsel på vänster öra, aningen yrsel och komplett uselt stereohörande.
/ J - inte bara selektiv hörsel
*vilket även "Svenska Cycling Plus" skrivit om här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar