Det fanns en tid då jag cyklade mer, tränade hårdare och måhända åt något nyttigare. Jag var då inte helt oväntat snabbare på två hjul. Kanske snabbare än mig själv.
Den tiden känns ibland avlägsen. Mer på ett imaginärt plan än ett reellt.
Fördelen med att vara en glad amatör som aldrig toppat någonting är att man som jag brukar säga, inte blir bättre än man tränar. Med det menar jag bara att om man inte toppade när man var ung så finns fortfarande möjligheten att bli "bättre" eller i alla fall snabbare vid 45 än 25 om det tränas mer och effektivare. En trösterik tanke. Jag har något år på mig i alla fall.
Livets förgänglighet. Den här har varit snabbare
Jag blir inspirerad av en herre i min närhet som fyllt pensionär men är bättre än någonsin med pallplaceringar i bland annat SWE-Cups veteranklass. Det får mig att tänka på att jag har många år kvar att förbättra mig på om jag känner för det.
Jag kan cykla i kapp mig själv!
/ J - äldre än igår
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar