måndag 11 mars 2013

Omloppsbana

- Växjö runt en måndag


I skrivande stund har jag just avklarat en 5,5 km lång promenad i raskt tempo. Rask åtminstone om man väger in att halva rundan skedde med matkassar i händerna. Allt föranlett av att den nyinförskaffade vågen visade sig löpa amok. Inte tam alls. 

Men dagen började inte där utan som brukligt är med en morgon. Idag måndag och tillika en svinkall sådan, måndagsmorgonblues. På förmiddagen möten. Avskyr sådana. Sedan träningsdag. Som tur var hade jag från början bestämt mig för ett lugnt pass idag efter gårdagens vilodag. Bra beslut visade det sig då kroppen ändå inte ville köra fort och termometern visade blått. Inga vårvindar friska här inte, bara friska. 

Cykelvalet skötte sig själv, mtb:n är inte tillgänglig och skoöverdragen till mina mtb-skor som även passar hybriden är varmare än dito för landsvägsskorna. Redan i lördags gnölade fötterna om att det var på gränsen till för kallt och då var det bara någon enstaka minusgrad.

Dagens häst försöker köra ifrån sin egen skugga 

Häxbrygd inmundigades dessvärre innan det bar iväg. Mer kläder än vanligt med varmare jacka och tumvantar. 

Kände mig cirkulär idag. Beslutade mig därför att hålla radie och lägga mig i omloppsbana runt Växjö. Kör ut från Norr via Fylleryd och passerar dagens första golfbana. Genom Sandsbro ut mot Evedal vidare mot Kronoberg och Hovshaga och därefter golfbana nummer två i Araby. Ut genom industriområdet och Bergsnäs, rundar Öjaby och flygplatsen för att sen styra kosan mot Bergunda, Torpa och hem via Teleborg, Skirsnäs och Öster. Inalles 55km

Utsikter för måndag morgon - kallt. Inte ens entusiastiska
golfare har hittat ut

Musik i öronen. Inga bilar, ingen fågelsång. Träningsmusik. När jag passerar golfbana no 1 har jag kommit till Ministrys tolkning av "sharp dressed man".

"they come runnin' just as fast as they can
'coz every girl crazy 'bout a sharp dressed man"

Skrattar högt för mig själv då jag verkligen är inte "sharp dressed". Snarare en "Mamilmissil" i svart och gult, en jättehumla som mumlar sig fram i tillvaron. Snorig och med lätt rondör. En sann uppenbarelse.

Trots strålande väder - inga badgäster
vid Öjaby badplats

Avskyr verkligen kyla. Den äter mig. Går inte att ta i när kraften saknas. Jag är inte särskilt trött men det går verkligen inte att öka farten. Prövar att växla ned för att få upp kadensen. Hjälper inte, det enda som händer är att farten sjunker. Prövar att gå på lite tyngre växlar ett tag. Då får jag genast känningar i höften på vänster sida och jag kan riktigt känna hur knäna protesterar. Så jag slutar med det. Lunkar istället på i lufstempo. 

Signifikativt för dagen, mental slakmota

Mot slutet av turen vägrade mina fötter kommunicera med mig. De sade inget alls.

Tid: 1.59


/ J - hyllar Rimsky-Korsakov

4 kommentarer:

  1. Lika roligt att läsa varje gång. Du skriver så att man upplever allt snälv. Jättebra!

    SvaraRadera
  2. Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen. Du skulle kunna leva på att skriva :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är trevligt när folk och fä samt goda vänner tycket det! :-)

      Radera