- Och om hur torsdagen är
I skrivande stund har precis ett rejält dubbelpass träning avklarats. Det här med friskvårdstimma är inte så dumt förutom att man är sanslöst trött efteråt. Återkommer till det.
Om morgonen hinner mina krämpor ikapp mig. Det är som om de smyger sig på när man vilar. Så risig är jag inte men har trots allt tre diskbråck i nacken varav ett är som en mindre krater och två dislocerade axlar. Det gör att man känner sig stel och har ont på morgonen. Brukar gå över när jag rört på mig några timmar. Men just därför ska man se upp lite med hur man önskar mig en "god morgon". Mina är ytterst sällan det. Snarare ett nödvändigt ont för att det skall finnas något mellan sömn och vakenhet.
Just den här morgonen började med nyckelpanik. Hade i tämligen lugn och ro packat inför dagens begivenheter och stod i begrepp att lämna hemmet då jag noterade att nycklarna inte låg på sin sedvanliga plats. Den lilla fläck av hylla där de borde ligga gapade tom. Klurade lite på om de låg kvar i gårdagens byxor men icke. Letade en stund i soffan om de möjligen hade ramlat mellan några kuddar. Inte heller detta sökande gav något resultat förutom att jag kunde se att soffan var tillfredsställande ren även under kuddarna. Förlorade mig i tankar kring soffor en stund innan jag kom på att nycklarna fortfarande var borta.
Tänkte ytterligare en stund på tänkbara gömställen för upproriska nycklar men kom inte fram till några kloka slutsatser. Knippan är viktig då den innehåller såväl cykelnycklar, lägenhetsnyckel som förrådsnycklar etc, ni vet hur det är.
Fick till slut idén att gå ned till förrådet för att se om jag på något vis klantat mig och lagt dem på hyllan därinne och sen tryckt igen hänglåset. Bad till högre makter att dörren till källaren inte klickat igen. Annars kommer jag inte ens in där och det är inte så många grannar hemma vid den här tiden på dagen som kan vara behjälpliga. Kan påpeka att jag i min förvirring inte kom på att jag har reservnycklar. Se där! Därinne mitt på golvet framför cykeln låg de. Knatade upp till lägenheten för att rota fram reservnyckel till hänglåset och lyckades därefter komma iväg.Vet inte om man ska skratta eller gråta. Komiskt är det men vore kanske en smula mer underhållande om inte något liknande inträffar dagligen. Blä!
Onsdagen blev exakt som jag hade planerat den. Först var den onyttig då en rejäl pizza intogs till lunch och dessutom späddes på med frikostiga bitar från en vän som inte orkade äta upp hela sin. Allt nedsköljt med Coca cola. Som sagt ingen bantarmat men jäkligt gott var det. Därefter blev det cykling som tänkt var. Benen var inte med från början som det plägar vara efter några vilodagar så jag tog det lugnt uppför Högstorpsbacken.
Motljus i motlut, toppen av Billabacken
När timmer torkar då är det bra cykelväder
Sen körde jag i princip samma runda som Måndagsturssträckningen, den långa varianten. Totalt avklarades 74 km på 2.20. Vädret var som det är den här "våren" det vill säga kyligt och till en början spelade det mindre roll. Solen sken och det var en vacker eftermiddag och begynnande afton. Men en och en halv timme in i passet fick vinden ett bra grepp i handen och bet tag och ruskade till som ett rovdjur som avlivar sitt byte. Sen var jag nedkyld. Den sista timmen var mest kall. Trots bra kläder är det lömskt när fukten från svett och fartvind samarbetar på ett ondskefullt vis.
Det jag gillar är att min "lägsta" fart när jag inte tar i nämnvärt eller är nedkyld sakta men säkert kryper uppåt. Lite starkare än tidigare är jag nog allt! Men jag kan inte hantera kyla. Blir dubbelt så trött av den som av cyklingen i sig.
Idag är det som bekant torsdag och för mig innebär det för tillfället att jag har den lyxiga möjligheten att köra dubbelpass träning på förmiddagen. Var extremt seg idag då jag sovit mycket dåligt. Även benen kände sig aningen möra efter gårdagen även om jag inte tog i så mycket då. Det blev ett rätt bra pass även om jag inte var koncentrerad och nästan sov mig genom vissa övningar. Passet tog en timma och jag körde mina vanliga 2 km löpband som uppvärmning på 10 min följt av diverse övningar. Ökade i vikt på sista seten på flera maskiner men fick minska till 50 kg från 55 på "benspark" för att kunna göra den rätt. Benpress idag 160 (+del av kroppsvikt) och 180 på sista setet.
Sen dags för dagens andra pass och löpning. Idag körde jag en timma och hann på den 13km. Tog det lite lugnt från början och lade mig på 13km/h. Drog på lite med 15km på km 6 och sänkte sen igen. Ökade farten när jag närmade mig milen för att klara den på under 45 vilket jag gjorde (44.20).
Medan jag stillaståendes sprang där på mitt lilla löpband så hade jag en tv-skärm i ögonvrån som visade någon variant av tv-shop. De sålde ett koncept för träning "Tap Out XT". Skrattade gott åt det. Gillar själv kampsport som det baseras på men de är för roliga amerikanarna med sina flashiga namn och ständigt nya versioner av samma träning. Sen ryckte det än mer i mungiporna då broilermänniskorna visade sina före- och efterbilder som enligt reklamen åstadkommits på 90 dagar med "bara en timme om dagen". Finns inget "bara" med tiden kan jag säga, det är mycket! Och eftersom jag själv tränar mer än så kan jag också påpeka att det fan inte blir några sexpack och den kroppen de visar upp utan stenhård diet, en "PT" och dessutom förbjudna preparat. De är så jävla deffade att benen putar ut från kroppen. Skitreklam!!
Medan jag sprang allt längre enligt räknarna på displayen trots att jag inte kom någonvart så blev jag mycket svettig. Prövade ny klädsel idag och körde med bara funktionslinnet under själva löpningen. Trots det porlade svetten. Det vanliga intressanta fenomenet med de iskalla lillfingrarna uppstod efter ett tag. Jag blir så svettig att fukten liksom sipprar längs armarna och följer naturlagarna ned till fingerspetsen, samlas där och lämnar sen i en elegant båge av silverdroppar. Ganska kul förutom att det skvätter svett och att det gör att fingrarna faktiskt blir iskalla!
Den nya klädseln visade sig vara korkad. Fy h-e vilket skav jag fick, nu tror jag i och för sig det var för att jag blev så varm. Ni som är löpare vet var man får skavet. I det här fallet under armarna och skinnflådda bröstvårtor. Fy fan. Upptäckte det när jag skulle applicera lite deodorant efter duschen. Det sved som eld.
Rejält trött blev jag i alla fall. Inte så mycket av löpningen som av sömnbrist i och för sig. Men kombinationen är förödande. Efter träningen fick jag ytterligare reklambudskap i huvudet. Något om att rädda apor och inte käka bananer. Men jag som nästan lever på de gula leende frukterna, vad ska jag göra?
Rädda en apunge eller inte?
Eftersom jag är velig och kroppen formligen skrek av energibrist så helgarderade jag mig. Det blev både en banan och en Gainomax Recovery med blåbärssmak.
Mer energi blir det nu, en god vän tittade förbi lite spontant...med skrivbordspicknick! Så nu får det vara färdigskrivet.
Kvällsmat
/ J - i tapastagen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar