En litet inlägg om...

...prestationsångest

Ibland är det bra att öva på saker och ting. Träning lär ge resultat sägs det. Och jag börjar efterhand bli allt mer vältränad och i bättre form. Styrkan ökar och tekniken förbättras. Nu talar jag inte om eventuella framsteg i löparspår eller cykelsammanhang där det finns mycket kvar att göra och min form mest liknar mest ett "Conference". Det jag pratar om är fenomenet prestatationsångest.

Det är möjligen ett något diffust begrepp som jag inte ämnar utreda närmare här men de som lider av något åt det hållet vet vad jag menar. I mitt fall gäller det nästan allt jag tar mig för och är något som följt mig genom livets olika skeden. Fördelen är att man ofta blir bra på det man gör. Nackdelarna är desto fler bland annat så frestar det psyket väldigt hårt även när resultaten blir lyckade. Det kan röra studier, arbete, träning eller annat i privatlivet.

Den här bloggen är tillsammans med att ställa upp i motionslopp och småtävlingar på cykel en del i att bekämpa en av mina många "demoner", i det här fallet den som säger mig att jag ska ge fan i saker jag inte är så bra på. Det var delvis därför jag började skriva här. Varje liten text som finns på den här sidan är övning och en prövning. För mig är det inte lätt att publicera något jag vet kan vara så mycket bättre. Det gäller både i relation till vad jag själv kan prestera och omvärlden. Det jag brukar göra är att korrekturläsa någon gång så inte det finns alltför många stavfel och att inte tryckfelsnisse löper amok. Men sen får det vara. Skulle jag börja peta i texterna för mycket skulle jag börja ändra och förbättra i all evighet och inget skulle bli klart.

"Jag skriver alltså är jag" - i besittning av ett tangentbord och en fungerande dator med uppkoppling. En definition av tillvarons många aspekter. Försöker därför få tillbaks skrivglädjen som en gång fanns. Lusten att leka med språket och orden. I den leken bråkar jag brutalt med skrivregler och grammatik. Halva meningar och felaktig kommatering är mer regel än undantag. Men de flesta felen är medvetna, bara så ni vet kära läsare! Förresten börjar ni bli allt fler och dessutom återkommande. En trevlig trend må jag säga.

och nu mer livselixir - kaffe!

/ J - förundrande