- Tillfälligheter spolierar planering
Ibland är det märkligt hur det går troll i saker och ting. Det är inte ofta som jag så väl och i god tid förberett utrustningen som inför gårdagens Växjötrampet.
Redan på kvällen innan hade jag hängt kläderna prydligt på en galge, kanske mest för att de var nytvättade men ändå. Jag hade även tagit fram pulsklocka, lagt hjälm på plats och ställt skorna i hallen. Allt mycket organiserat. Cykeln var även den genomgången med nyoljad kedja, bromsar och växlar kollade och fästet till nya datorn fixat då det satt aningen löst tidigare. Den enda som återstod var att pumpa däcken och det brukar jag göra strax innan jag ska iväg så jag är helt säker på att jag har önskat tryck.
Det visade sig att det där med att fylla luft kan vara mer komplicerat än det synes vara. Jag levde i villfarelsen att det var att greppa pumpen arbeta hårt ett ögonblick och sen var det klart. Riktigt så blev det inte.
Klev upp i god tid och åt frukost i lugn och ro samtidigt som jag kollade vädret på datorn. Var till och med så ambitiös att jag gick ett varv runt kvarteret för att se hur varmt det hunnit bli men kanske mest för att sträcka på min stela rygg som inte är någon större vän av morgnar. Klädvalet den här varma kristi flygardagen var lätt och det blev korta byxor och kort tröja. Efter att ha klätt mig hällde jag liniment på väl valda delar av min lekamen och tryckte hjälmen på huvudet redo för avfärd. Sneglade på klockan och insåg att jag var ute i god tid som planerat och passade på att mumsade i mig en banan och gick ut och knäppte en bild på cykeln.
Redo för avfärd
Jag hade väl kommit ett par hundra meter och svängt in på Håkan Sjögrens väg och höll på att fippla med funktionerna på datorn när jag kände den där välbekanta "krängningen" i baken på cykeln. F-n, inte punka nu! Höll mig rätt lugn, sneglade på klockan och det var rätt gott om tid. Däcket var inte helt platt utan jag kunde vända och rulla tillbaks genom att hänga lite på styret med extra tryck på framhjulet. Men helt lycklig kände jag mig inte. Hann väl tänka någon bister tanke om att det här inte kändes riktigt rättvist.
Väl hemma tog jag in cykeln i lägenheten och därefter letade jag med viss brådska fram en reservslang men tog mig tid att söka igenom däcksytan relativt noga och känna med fingrarna på insidan. Inget syntes eller kändes. Märkligt men sånt inträffar ju. På med hjulet igen, ut med cykeln, upp i sadeln och iväg.
Den här gången kom jag något längre innan det sa "psychhhhh" där bak. Den här gången svor jag högt. För h-e det är inte sant, inte igen. Nu var det mer snålt om tid. Måste ta mig tillbaks till huset, hitta orsaken, fixa punkteringen för att sen hinna ned till starten för att få tag i nummerlapp innan starten gått.
Som tur var hade jag förutom reservslangen i bakfickan ytterligare en slang i förrådet. Började dock bli en dyr runda det här och då hade den inte startat än! På väg hem beslutade jag att det inte fanns tid att bråka med däcken. Kom på att jag hade mina nya däck som väntade på Vättern liggande sen förra säsongen. Ned i källaren för att få tag i dem samt den sista slangen för att sedan ånga upp i lägenheten igen.
Michelin Lithion 2 åkte på efter morgonens andra punka
Slet av däcket och började kränga på det nya. Ni vet hur svårt det kan vara med nya däck och nu var det rejält med tidspress också. Men det fungerade väl som uppvärmning då pulsen gick upp och det pärlade sig i pannan. Gav upp finliret direkt och pumpade lite mer luft i slangen än vanligt innan jag skulle få på däcket och använde sen däcksjärn samtidigt som jag förtvivlat försökte undvika att nypa sönder min sista slang. Det var nämligen det jag gjort med den förra hade jag insett vid det här laget. Visserligen en smula stressad men ändå ett jäkla nybörjarmisstag.
Allt funkade till slut. 8 kilo i däcken och sen iväg i full fart till Furutåskolan och starten. Jag hann och fick min uppvärmnng på vägen.
Det kan tilläggas att jag nu efter att ha köpt ett par nya slangar undersökt däck och ursprungsslang igen. Hittade till slut orsaken till den första punkteringen efter vattenbad. En smygis orsakad av att huvudet på Prestaventilen vridit sig och läckte luft. Var tvungen att kolla då däcket är fräscht och utan snitt eller revor.
Mysteriet med den läckande ventilen
Tänkte inte i brådskan på att en del Prestaventiler är konstruerade på det viset. Lär göra det nästa gång det blir aktuellt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar